Förlossningen..
Igår hade vi en helt vanlig kväll. Fast jag ställde mig och strök!!! Ja ni löste rätt... Men jag minns när jag vänta Linnéa att jag strök allt!! Robin skulle se fotboll och jag tänkte krypa ner och kolla idol inne i sängen och ta hand om Linnéa. Men först skulle jag duscha. Har ju inget vatten här hemma mellan 8.00-17.00 på vardagarna nu fram till den 1 okt då de håller på med rören i föreningen. Kommer in i duschen och står där då jag känner hur de sakta kommer en smärta som känns som en värk. Tänkte fröst oj redan? Men den fortsatte och fortsatte. Tillsist fick jag ställa mig på alla fyra för benen höll inte. Blev skit nervös och tänkte va fan är detta?? Gjorde mig klar så gott jag kunde och tog mig ur duschen. Robin fick hjälpa mig att lägga mig på sängen. Tårarna rann som en kran på kinden. Linnéa kom som vanligt med sin lilla napp och prata en massa och såg vääldigt bekymrad ut. Robin tog lillan och somna henne. Han sa att hon hade sett lite rädd ut och han säger Linnéa du behöver inte vara rädd och kramar henne och hon svarar nää och somnar efter en stund.
Jag sprang runt som en idiot i lägenheten av smärta. Den var lika ilsken som när den starta och då hade de gått 30 min. Nä detta är fel.. Ringde mamma och sa att hon nog får komma in och sa som de var. Hon tyckte absolut att jag skulle åka in. Så jag ringde och dom sa att jag skulle komma genast. Mamma kom så fort hon kunde. Lillan sov och jag hade packat så de bara var att åka in. Mamma krama om mig hårt hårt när hon kom och hon kände på magen som då var JÄTTE hård och jag hade inte känt lillen på 1 timme då och smärtan var fortfarande lika stark. Hade vid detta tillfälle en fruktansvärd panik. Kom in och fick ett rum direkt. Kopplades till CTG och fick ligga ner en bra stund så skulle de hålla koll.
När de gått nästan 40 min kom dom in igen och då hade jag inte alls den smärtan längre. De syntes även på CTG:et. Lillen rörde sig som om de vore storm därinne. Har aldrig känt honom så mycket. Robin satt och titta och bara såg helt paff ut. Såg nästan ut som ungen tänkte komma ut genom magen. Låg och vänta sedan 2 timmar på läkaren. När hon äntligen kom så gjordes de ett ultraljud och allt såg bra ut. Magen var stenhård när hon kände och sa, OJ ja han förbereder sig verkligen. Efter en stund säger hon att hon vill helst att jag stannar över natten då de kan vara så att moderkakan håller på att lossna och då är de bråttom. NEEEEEJ kände jag.. Jag ville vid detta tillfälle bara åka hem till min lilla tös.
Fråga lite snällt om jag inte kunde åka hem då jag kände att jag inte kommer få någon vila där. Hon fråga vart vi bor och de var ändå så pass nära så om de skulle vara något så kom jag in snabbt. MEN på ett vilkor... Att så fort jag kände minsta lilla eller fick en blödning skulle jag komma direkt. Ja de lova jag. Och att jag även skulle besöka specialistmödrarvården akut kl 8.00 som idag, så dom kunde följa upp de hela lite där. Så vi åkte hem och kröp ner till vår lilla tös som sov så gott. Kl var då 02.00.
Upp halv 7 och klä på Linnéa kläder så hon kunde åka till dagis. Ringde dagis och sa att vi var påväg. Och de var inga problem. Kom in till specialistmödrarvården där jag var först i kön. Blev kopplad åter till ett CTG och satt i 30 min. Allt såg bra ut med lillen. Sen var de bara till att vänta på en läkare. Vi vänta och vänta och vänta. Efter ca 1.30 timme kom han. Han sa inte så mycket mer än att dom skickat iväg urinprov och skulle få svar på de senast fredag och var de något då så hörde dom av sig. Han trodde att lillen höll på att förbereda sig och att de är inte helt omöjligt att han kan komma tidigare eftersom Linnéa kom som hon kom. Men han sa även att de kunde vara en urinvägsinfektion igen. Men han sa likadant som läkaren kvällen innan att minsta lilla blod eller smärta skulle jag höra av mig direkt.
Så vi körde hem. Först blev de en runda till Mc Donalds för vi var riktigt hungriga. Sen åkte vi hem och jag gick och la mig.
Nu sitter jag här och har lite ont på de vanliga ställena ryggen, revbenen och magmunnen ;). Så med andra ord mår jag bra ;). Passar på att koppla av innan de är dags att hämta min solstråle på dagis. Längtar såååååå efter henne <3
Jag sprang runt som en idiot i lägenheten av smärta. Den var lika ilsken som när den starta och då hade de gått 30 min. Nä detta är fel.. Ringde mamma och sa att hon nog får komma in och sa som de var. Hon tyckte absolut att jag skulle åka in. Så jag ringde och dom sa att jag skulle komma genast. Mamma kom så fort hon kunde. Lillan sov och jag hade packat så de bara var att åka in. Mamma krama om mig hårt hårt när hon kom och hon kände på magen som då var JÄTTE hård och jag hade inte känt lillen på 1 timme då och smärtan var fortfarande lika stark. Hade vid detta tillfälle en fruktansvärd panik. Kom in och fick ett rum direkt. Kopplades till CTG och fick ligga ner en bra stund så skulle de hålla koll.
När de gått nästan 40 min kom dom in igen och då hade jag inte alls den smärtan längre. De syntes även på CTG:et. Lillen rörde sig som om de vore storm därinne. Har aldrig känt honom så mycket. Robin satt och titta och bara såg helt paff ut. Såg nästan ut som ungen tänkte komma ut genom magen. Låg och vänta sedan 2 timmar på läkaren. När hon äntligen kom så gjordes de ett ultraljud och allt såg bra ut. Magen var stenhård när hon kände och sa, OJ ja han förbereder sig verkligen. Efter en stund säger hon att hon vill helst att jag stannar över natten då de kan vara så att moderkakan håller på att lossna och då är de bråttom. NEEEEEJ kände jag.. Jag ville vid detta tillfälle bara åka hem till min lilla tös.
Fråga lite snällt om jag inte kunde åka hem då jag kände att jag inte kommer få någon vila där. Hon fråga vart vi bor och de var ändå så pass nära så om de skulle vara något så kom jag in snabbt. MEN på ett vilkor... Att så fort jag kände minsta lilla eller fick en blödning skulle jag komma direkt. Ja de lova jag. Och att jag även skulle besöka specialistmödrarvården akut kl 8.00 som idag, så dom kunde följa upp de hela lite där. Så vi åkte hem och kröp ner till vår lilla tös som sov så gott. Kl var då 02.00.
Upp halv 7 och klä på Linnéa kläder så hon kunde åka till dagis. Ringde dagis och sa att vi var påväg. Och de var inga problem. Kom in till specialistmödrarvården där jag var först i kön. Blev kopplad åter till ett CTG och satt i 30 min. Allt såg bra ut med lillen. Sen var de bara till att vänta på en läkare. Vi vänta och vänta och vänta. Efter ca 1.30 timme kom han. Han sa inte så mycket mer än att dom skickat iväg urinprov och skulle få svar på de senast fredag och var de något då så hörde dom av sig. Han trodde att lillen höll på att förbereda sig och att de är inte helt omöjligt att han kan komma tidigare eftersom Linnéa kom som hon kom. Men han sa även att de kunde vara en urinvägsinfektion igen. Men han sa likadant som läkaren kvällen innan att minsta lilla blod eller smärta skulle jag höra av mig direkt.
Så vi körde hem. Först blev de en runda till Mc Donalds för vi var riktigt hungriga. Sen åkte vi hem och jag gick och la mig.
Nu sitter jag här och har lite ont på de vanliga ställena ryggen, revbenen och magmunnen ;). Så med andra ord mår jag bra ;). Passar på att koppla av innan de är dags att hämta min solstråle på dagis. Längtar såååååå efter henne <3
Kommentarer
Trackback
