Mina hjärtan
Idag kom den nya tiden till ultraljudet på lilleman. 12 maj kl 9.00 skall vi befinna oss på sjukhuset. Hoppas, hoppas, hoppas att allt är som de ska. Jag spricker snart av oro för denna lilla pojke. Jag vet att jag kanske inte ska tänka så mycket på att de är fel men som sagt de är väl typiskt en mamma. Känner jag annars efter så känns allt bra.
Denna graviditet känns lite lättare. Vid denna tiden när jag vänta Linnéa hade jag grymt ont i en muskel på ryggen. Nu känner jag absolut inget. Förutom att magen finns där ;)
Oron för Linnéa svävar också över mig. Hoppas hennes öga blir bra. Vet att de inte har med ögat att göra men hon sover OTROLIGT dåligt nu. De har aldrig varit så här. Visst hon har haft sina små perioder men då kunde man ta henne och krama om henne och säga att "mamma är här". Men nu.... Hon gråter och gråter. Slänger sig åt alla håll hon kan. Tar man henne blir hon helt förtvivlad. Tar Robin henne så blir de bara värre. 2 nätter i rad har jag varit vaken i 2 timmar för att få henne lugn. Jag har hört att de har en period där de får en riktig seperationsångest och då gäller de bara att finnas där. Jag sätter mig upp och tar henne i min famn och håller henne hårt intill mig. Pratar med henne som jag gör när hon är vaken. Säger att jag finns här och kommer alltid vara, att jag älskar henne, att de bara är en dum liten dröm som försvinner när hon är trygg. Sen får hon lite välling. Kan medge att under dessa 2 timmar har jag velat även slänga ut henne och ja allt man tänker när man är frustrerad.. Men de är inget konstigt. de konstiga är OM man skulle göra de man tänker.. Då är man inte frisk..
De som även spökar för min lilla sessa är väl fler tänder. Hon har inte så många och de är jag tacksam för. För ju längre dom inte "ploppar" upp så skadas dom inte. Visst hon äter inget konstigt men de blir ändå skyddade ett tag till. Borsta tänderna är ju inte de roligaste hon vet. Hon vill göra de själv så de blir väl sä där.
Avslutar med en magbild och en bild på min lilla cooling som verkligen älskar sina solglasögon
Blev ju flyttad 2 veckor bak. Så nu är jag enl UL i vecka 17+1
Borstar tänderna med brillorna på :)
Denna graviditet känns lite lättare. Vid denna tiden när jag vänta Linnéa hade jag grymt ont i en muskel på ryggen. Nu känner jag absolut inget. Förutom att magen finns där ;)
Oron för Linnéa svävar också över mig. Hoppas hennes öga blir bra. Vet att de inte har med ögat att göra men hon sover OTROLIGT dåligt nu. De har aldrig varit så här. Visst hon har haft sina små perioder men då kunde man ta henne och krama om henne och säga att "mamma är här". Men nu.... Hon gråter och gråter. Slänger sig åt alla håll hon kan. Tar man henne blir hon helt förtvivlad. Tar Robin henne så blir de bara värre. 2 nätter i rad har jag varit vaken i 2 timmar för att få henne lugn. Jag har hört att de har en period där de får en riktig seperationsångest och då gäller de bara att finnas där. Jag sätter mig upp och tar henne i min famn och håller henne hårt intill mig. Pratar med henne som jag gör när hon är vaken. Säger att jag finns här och kommer alltid vara, att jag älskar henne, att de bara är en dum liten dröm som försvinner när hon är trygg. Sen får hon lite välling. Kan medge att under dessa 2 timmar har jag velat även slänga ut henne och ja allt man tänker när man är frustrerad.. Men de är inget konstigt. de konstiga är OM man skulle göra de man tänker.. Då är man inte frisk..
De som även spökar för min lilla sessa är väl fler tänder. Hon har inte så många och de är jag tacksam för. För ju längre dom inte "ploppar" upp så skadas dom inte. Visst hon äter inget konstigt men de blir ändå skyddade ett tag till. Borsta tänderna är ju inte de roligaste hon vet. Hon vill göra de själv så de blir väl sä där.
Avslutar med en magbild och en bild på min lilla cooling som verkligen älskar sina solglasögon
Blev ju flyttad 2 veckor bak. Så nu är jag enl UL i vecka 17+1
Borstar tänderna med brillorna på :)
Kommentarer
Trackback
